Nu kommer äntligen fortsättningen från dagsutflykten med S&U i Cambridgeshire. Festina lente, som romarna sade; skynda långsamt. (Mycket jobb och halsont tyvärr.) 

Anglesey Abbey ligger i byn Lode strax utanför Cambridge och huset håller gammal, god stil, visst kan man ana att detta varit ett kloster en gång, vilket namnet skvallrar om. Wikipedia om Anglesey Abbey.

Inuti var det ganska lågt i tak här och var, men den ljusa stenen lyste upp valven tämligen bra, tyckte jag. Det var en radikal skillnad mot luftigheten i Wimpole Hall; det kändes medeltida, trots den rika blandningen av saker från olika tidevarv där inne. 

Och saker... det hade de! Den rika mängden av tavlor och samlarobjekt samlades av Huttlestone, 1:e baronen av Fairhaven. Visar här bara en bråkdel av vad jag tog foton av, vilket i sin tur bara är en minimal del av allt som fanns att se där. Jag tänker visa några porträtt från Tudortiden i en separat bloggpost, det är de väl värda! 

Jag gillade Anglesey Abbey väldigt mycket! Väninnan S muttrade lite om 'för mörkt och för många gobelänger'. Jag kan hålla med om att det blir väldigt många bleknande gobelänger på ett sådant ställe, men det var sprängfullt av så mycket spännande saker och man kan ana i atmosfären att den där Baron Fairhaven... han hade roligt, han. ;-) Han hade varit i armén, bland annat hade en tids förläggning i Windsor fått honom att samla på sig en mängd målningar av slottet Windsor, de fyllde hela galleriet. Tjusiga hästar födde han upp. Gifte sig aldrig. (Damer var nog inte hans svaghet, trots de många nakenstudierna.) 

Trädgården var givetvis alldeles otrolig, och på en massa olika sätt, dessutom. Redan på vägen till huset anade vi att här skulle alla sinnen få sitt lystmäte. 

Fantastiska rabatter med blommor i manshöjd, skyddade mot vinden av en hög häck (eller ofta en mur).

Vad heter du, skönhet? Dina blad påminner om dagliljans...

Här har vi i alla fall ståtlig stormhatt.

Dammen som leder till den renoverade kvarnen i Lode.

Trädgårdarna hade så många avdelningar så att man blev alldeles vimsig, det kändes som en labyrint av buskar överallt. Men fram kom vi! 

Belönade blev vi: Te med scones och 'clotted cream' samt sylt! Oh, to be in England in the summer...